När Ryssland 2022 valde att krossa den Ukrainska gränsen var den polska krisberedskapen tydlig. Polen, som har ett förflutet präglat av rysk kontroll, vet inte bara hur man agerar i en kris, utan även vad som står på spel. En stat under rysk kontroll är en stat som varken skulle se till demokrati, yttrandefrihet eller individens fri- och rättigheter. Dessa rättigheter får inte kompromissas, och det är därför Ukrainas kamp fortfarande är så relevant för oss idag. 

Trump använder det militära för att tysta den egna befolkningen. Han tänjer på gränser och kallar landets olika sociala problem för ”nationella hot”, mobiliserar soldater mot demonstranter, migranter och hemlösa. Det är en farlig utveckling som visar hur snabbt demokratin kan eroderas när krisretorik blir ett politiskt vapen.

Kriget i Ukraina visar med all tydlighet att centraliserad planering inte räcker för att möta dagens militära hot. När slagfältet förändras i realtid blir marknadsekonomi och decentraliserade beslut avgörande för överlevnad. Sverige måste dra lärdom – annars riskerar vi att stå försvarslösa med föråldrade system och farliga illusioner av trygghet. - Skriver Ruttger Brattstöm (Timbro).

För många kvinnor som söker skydd i Sverige tar inte flykten slut vid gränsen. Istället fortsätter den – från hedersrelaterat våld som utövas av makar, familjer och släktingar. Riksorganisationen GAPF möter varje år hundratals kvinnor och barn i denna situation, där kampen för frihet och trygghet försvåras av okunskap, bristande skydd och myndigheter som alltför ofta missförstår hedersvåldets karaktär. - skriver Sara Mohammad (GAPF).

I tider av krig och kris krävs hjälpinsatser och humanitärt stöd. Röda Korsets Ungdomsförbund skriver om Röda Korsets roll och krigets lagar.

Det svenska Natomedlemskapet har bidragit till flera risker som äventyrar vår säkerhet snarare än att stärka den. Några av de viktigaste frågorna som Svenska Freds driver idag är att Sverige inte ska låta upprustningen och Natomedlemskapet underminera vår klimatsäkerhet och att värnpliktiga inte ska användas i Natouppdrag.

Lantbruk kräver mer än vilja, det kräver möjligheter. Unga måste få verktygen att ta över annars riskerar vi att tappa både maten och landsbygden. 

Klimatkrisen blir värre och värre. För varje sekund bilen står på, för varje minut lampan är tänd, för varje timme vi inte gör något, flyttar vi bara katastrofen närmare. Det växande hotet får folk, i desperation, att söka snabba, drastiska och oftast auktoritära lösningar. Men när andra ser behovet av tvång och begränsning, glömmer man oftast den fundamentala kraft som gång på gång har varit lösningen för människans utmaningar genom historien – den liberala marknadsekonomin. 

Entreprenörskap gör vårt land smartare och rikare, och företag minskar klassklyftor. Men är de unga UF-företagarna verkligen bara onda, giriga kapitalister - frågar sig Hillevi Bengtsson.

Jag vill kunna köpa snygga, hållbara kläder utan att ha dåligt samvete — och det kräver en växande plånbok, inte stoppad tillväxt. När politiker och debattörer drömmer om att bromsa konsumtionen glömmer de en enkel sanning: välstånd och miljö går hand i hand. Utan tillväxt blir både garderoben och framtiden fattigare.

Tillväxt är inte girighet – det är grunden för frihet, välfärd och framtidstro. När både högern och vänstern sviker denna insikt måste vi stå upp för alla människors rätt att växa, skapa och forma sina egna liv.

Bakom varje procentenhet i BNP-statistiken finns en människa som har vågat börja om, ta ett första jobb eller starta något nytt. När vi glömmer bort dem riskerar vi att förlora både drivkraften och framtidstron som byggt Sveriges välstånd. I dag stänger vi dörrar för dem som håller landet i gång — och priset är högre än vi tror.

Jämställdhet är en central fråga inom regionpolitiken, som påverkar allt från hälso- och sjukvård till arbetsmarknad och regional utveckling. Trots framsteg kvarstår flera utmaningar, där exempelvis könsrelaterade skillnader i sjukvård och löneskillnader fortfarande är en verklighet. Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla beslut är avgörande för att skapa ett rättvist och hållbart samhälle, skriver Sofia Jarl, regionråd i Dalarna.

Jämställdheten i Sverige har tagit stora steg framåt, men bakom de framgångarna döljer sig fortfarande betydande utmaningar. Detta påminner oss om att vi inte kan ta våra friheter och rättigheter för givna. Trots det finns det de som hävdar att jämställdheten gått för långt i Sverige och världen. Stämmer det verkligen eller talar mycket för att det är tvärtom? Melinda Prick reflekterar över jämställdhetskampen. 

De ekonomiska klyftorna mellan könen växer. Klimatförändringarna och väpnade konflikter slår hårdast mot kvinnor. Vi behöver en politik som sätter jämlikheten, miljön och freden först, skriver Gudrun Schyman

En liberal feministisk reformagenda bör bygga på liberala principer och mynna ut i reformer som sätter eld på patriarkatet. Det är dags att göra oss av med det statligt subventionerade patriarkala arvet - skriver Linus Wesslén.

Frihet kan verka självklar, men ofta kommer den med osynliga villkor. Aida Karimli tar oss med på en resa genom Iran, Sovjetunionen och Sverige, där jämställdheten ser olika ut men alltid begränsas av normer och förväntningar. Hennes berättelse visar att kampen för att krossa glastaken aldrig är över – de förändras, flyttar sig, men försvinner aldrig helt.

Mohamed är gängkriminell, men Aisha är läkare. Båda har samma bakgrund men deras framtid skiljer sig dramatiskt. Kanske är det därför inte socioekonomisk bakgrund och segregation som skapar gängkriminalitet. Kanske är det patriarkatet.

Världen har blivit varse om valresultatet; USA får en nygammal president. Hur kommer det bli när Trump kliver in i Vita huset igen? Vad är det som gör att liberala värden inte når ända fram? Hur kommer det gå för Ukraina? - Det är något som Linus Wesslén funderar över.

I en tid av tydlig ökande polarisering och minskat förtroende för samhällets institutioner, hur ska liberalismen kunna skapa gemenskap och förtroende i samhället? Kan vi som liberaler, istället för att kapitulera för nationalismens världsbild, presentera en alternativ idé om samhällsgemenskap, en som sätter människans frihet och unika erfarenheter i centrum?