Lantbruk kräver mer än vilja, det kräver möjligheter. Unga måste få verktygen att ta över annars riskerar vi att tappa både maten och landsbygden. 

Klimatkrisen blir värre och värre. För varje sekund bilen står på, för varje minut lampan är tänd, för varje timme vi inte gör något, flyttar vi bara katastrofen närmare. Det växande hotet får folk, i desperation, att söka snabba, drastiska och oftast auktoritära lösningar. Men när andra ser behovet av tvång och begränsning, glömmer man oftast den fundamentala kraft som gång på gång har varit lösningen för människans utmaningar genom historien – den liberala marknadsekonomin. 

Entreprenörskap gör vårt land smartare och rikare, och företag minskar klassklyftor. Men är de unga UF-företagarna verkligen bara onda, giriga kapitalister - frågar sig Hillevi Bengtsson.

Jag vill kunna köpa snygga, hållbara kläder utan att ha dåligt samvete — och det kräver en växande plånbok, inte stoppad tillväxt. När politiker och debattörer drömmer om att bromsa konsumtionen glömmer de en enkel sanning: välstånd och miljö går hand i hand. Utan tillväxt blir både garderoben och framtiden fattigare.

Tillväxt är inte girighet – det är grunden för frihet, välfärd och framtidstro. När både högern och vänstern sviker denna insikt måste vi stå upp för alla människors rätt att växa, skapa och forma sina egna liv.

Bakom varje procentenhet i BNP-statistiken finns en människa som har vågat börja om, ta ett första jobb eller starta något nytt. När vi glömmer bort dem riskerar vi att förlora både drivkraften och framtidstron som byggt Sveriges välstånd. I dag stänger vi dörrar för dem som håller landet i gång — och priset är högre än vi tror.

Jämställdhet är en central fråga inom regionpolitiken, som påverkar allt från hälso- och sjukvård till arbetsmarknad och regional utveckling. Trots framsteg kvarstår flera utmaningar, där exempelvis könsrelaterade skillnader i sjukvård och löneskillnader fortfarande är en verklighet. Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla beslut är avgörande för att skapa ett rättvist och hållbart samhälle, skriver Sofia Jarl, regionråd i Dalarna.

Jämställdheten i Sverige har tagit stora steg framåt, men bakom de framgångarna döljer sig fortfarande betydande utmaningar. Detta påminner oss om att vi inte kan ta våra friheter och rättigheter för givna. Trots det finns det de som hävdar att jämställdheten gått för långt i Sverige och världen. Stämmer det verkligen eller talar mycket för att det är tvärtom? Melinda Prick reflekterar över jämställdhetskampen. 

De ekonomiska klyftorna mellan könen växer. Klimatförändringarna och väpnade konflikter slår hårdast mot kvinnor. Vi behöver en politik som sätter jämlikheten, miljön och freden först, skriver Gudrun Schyman

En liberal feministisk reformagenda bör bygga på liberala principer och mynna ut i reformer som sätter eld på patriarkatet. Det är dags att göra oss av med det statligt subventionerade patriarkala arvet - skriver Linus Wesslén.

Frihet kan verka självklar, men ofta kommer den med osynliga villkor. Aida Karimli tar oss med på en resa genom Iran, Sovjetunionen och Sverige, där jämställdheten ser olika ut men alltid begränsas av normer och förväntningar. Hennes berättelse visar att kampen för att krossa glastaken aldrig är över – de förändras, flyttar sig, men försvinner aldrig helt.

Mohamed är gängkriminell, men Aisha är läkare. Båda har samma bakgrund men deras framtid skiljer sig dramatiskt. Kanske är det därför inte socioekonomisk bakgrund och segregation som skapar gängkriminalitet. Kanske är det patriarkatet.

Världen har blivit varse om valresultatet; USA får en nygammal president. Hur kommer det bli när Trump kliver in i Vita huset igen? Vad är det som gör att liberala värden inte når ända fram? Hur kommer det gå för Ukraina? - Det är något som Linus Wesslén funderar över.

I en tid av tydlig ökande polarisering och minskat förtroende för samhällets institutioner, hur ska liberalismen kunna skapa gemenskap och förtroende i samhället? Kan vi som liberaler, istället för att kapitulera för nationalismens världsbild, presentera en alternativ idé om samhällsgemenskap, en som sätter människans frihet och unika erfarenheter i centrum?

När jag engagerade mig politiskt präglades liberalismen i Sverige av en generation färgad av ungdomsminnen av Berlinmurens fall, resor i det befriade Östeuropa och ett uppfattat löfte om att friheten, demokratin och kapitalismen skulle segra. Det var fantastiskt att få den generationen som mentorer, men deras upplevelser är inte våra. Vår generation är präglad av klimatkris, erövringskrig, populism, självsäkra diktatorer och en värld som blir mindre fri. Vår kamp är inte för en plats i det liberala segertåget, vår kamp är för att ge friheten plats att växa i en värld som alltmer vill kväva den. 

Den fria individen är kärnan i ett fritt samhälle. I en tid där staten söker allt mer kontroll över människors privatliv är det viktigare än på länge att stå upp för den personliga integriteten - skriver Caroline von Seth, förbundsordförande för CUF.

Feminism, som en rörelse och ideologi, har i decennier kämpat för att bryta ner strukturer och ojämlikheter som håller kvinnor tillbaka, inte bara på arbetsmarknaden utan även i samhället i stort. Begreppet “gräsrotsfeminism” som Centerkvinnorna började använda för några år sedan, beskriver så väl denna kamp för just Centerkvinnorna. Det handlar om en feministisk rörelse som är djupt förankrad i lokal verksamhet och som verkar nära de människor och verkligheter den vill förändra. Men vad innebär egentligen “gräsrotsfeminism”, och hur kan denna särskilda form av feministiskt arbete förstås ur ett ideologiskt perspektiv som förenar feminism och Centerpartiets kärnvärden? - skriver Malin Bergman, förbundsordförande för Centerkvinnorna. 

Vilken roll har friheten i ett samhälle där den tas för givet? Är det så att vi har blivit för  bekväma och inte längre ser hot mot friheten även när de finns rakt under näsan på oss? Adam Furustam, ordförande för LUF Örebro, skriver om frihetsbegreppets egenvärde och vikten av att försvara det. 

Georgismen ifrågasätter den rådande synen på markägande genom att föreslå en skatt på markens oförbättrade värde. Genom att beskatta markägande snarare än arbete kan denna teori bidra till att minska klassklyftor, öka bostadsutbudet och främja en hållbar ekonomisk utveckling, skriver Edvard Ekhem.

Idag kännetecknas centerrörelsen av liberalismen. Men vägen dit var lång och genom Centerpartiets historia har flera ideologiska perspektiv kommit och gått. Finns det kanske fog för att se tillbaka och låta sig inspireras av de som gått före? Håkan Larsson ger en djupare inblick i Centerpartiets ideologiska historia och idégrund.