En flykt i flykten

För många kvinnor som söker skydd i Sverige tar inte flykten slut vid gränsen. Istället fortsätter den – från hedersrelaterat våld som utövas av makar, familjer och släktingar. Riksorganisationen GAPF möter varje år hundratals kvinnor och barn i denna situation, där kampen för frihet och trygghet försvåras av okunskap, bristande skydd och myndigheter som alltför ofta missförstår hedersvåldets karaktär. - skriver Sara Mohammad (GAPF).

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime, GAPF, möter varje år hundratals personer utsatta för hedersrelaterat våld, många av dem är asylsökande som flytt från sitt hemland. På plats i Sverige, där tryggheten skulle finnas, tvingas de fly igen. De flyr från våld som de utsätts för av sina makar, familjer eller andra släktingar. Kampen för stöd, skydd och upprättelse är svår och kantad av både motstånd och okunskap. 

Hedersvåld bygger på starkt patriarkala och heteronormativa föreställningar. Det är kollektivt utövat eller sanktionerat och det finns starka krav på oskuld och kyskhet vilket innebär att kvinnors och flickors sexualitet är central i upprätthållandet av familjens/släktens heder. Detta gör kvinnor och flickor starkt begränsade och kontrollerade. Det kan visa sig genom att de inte får gå ut utan manligt sällskap, att de inte får klä sig som de vill, att de tvingas täcka sitt hår, att de inte får umgås med personer av motsatta könet eller att de inte tillåts ha kärleksrelationer. Flickor och kvinnor som anses bryta mot dessa krav och förväntningar riskerar allvarliga konsekvenser i form av våld, bortförande, tvångsgifte och i värsta fall hedersmord. 

Hos svenska myndigheter finns en utbredd uppfattning om att hedersrelaterat våld är detsamma som våld i nära relation, detta synsätt är förödande för GAPF:s målgrupp då det riskerar deras liv och säkerhet. Att se hedersvåld och våld i nära relation som samma sak innebär en skadlig förenkling av hedersvåldet som ökar riskerna för den som är utsatt. Det är nämligen inte möjligt att göra en korrekt riskbedömning om man utgår från ett synsätt som innebär att det finns en förövare. Som en ung stödsökande kvinna sa efter att hon fått veta att hon inte bedömdes ha behov av skyddat boende efter avslutad rättegång: 

Det hjälper ju inte att min pappa sätts i fängelse, alla andra finns ju kvar här och de kommer aldrig att skydda mig för dom alla tycker att min pappa gör rätt, jag tror att allt bara kommer bli farligare för mig då faktiskt

Myndighetskontakter är svåra, det kan handla om en rädsla för att blanda in utomstående och en oro inför myndigheters agerande.  Asylsökande med liten kunskap om Sverige kan ha extra utmaningar med detta. För många av GAPF:s stödsökande är vi den första aktör man kontaktar när man behöver stöd och vi kan sedan finnas med som ett stöd i myndighetskontakter. För oss på GAPF är det avgörande att myndigheter tar sitt ansvar och gör det de är skyldiga att göra för vår målgrupp och vi samverkar ofta med myndigheter i ärenden. En asylsökande kvinna som via GAPF kom i kontakt med socialtjänsten och placerades i skyddat boende sa: 

Tack för att ni hjälpte mig att våga lita på socialtjänsten, jag hade fått veta att de skulle ta mina barn men det har de inte gjort. Vi lever det bästa livet nu, vi kan gå ut och ingen slår oss eller bestämmer över oss. Så har vi aldrig haft det.

Tyvärr har vi inte bara goda exempel på myndigheters arbete utan vi ser dagligen brister och utmaningar som drabbar vår målgrupp.

GAPF möter asylsökande som tilldelats juridiska ombud som inte har kunskap om hedersrelaterat våld och därmed inte behärskar att synliggöra den utsatthet deras klienter lever under. Vi får löpande till oss berättelser från kvinnor som sökt hjälp hos myndigheter men nekats det. Kvinnor berättar för oss hur de inte fått tolk under samtal med myndigheter och därför inte förstått vad som blivit sagt. Det sker också att myndigheter tillåter att familjemedlemmar deltar under samtal under förevändningen att de ska tolka för sin mamma eller syster. Det krävs inte mycket eftertanke för att förstå det olämpliga i detta, det krävs inte heller mycket erfarenhet av socialt arbete för att förstå att en våldsutsatt person inte kommer berätta om våldet om personen som ska översätta vad hon säger är en av hennes förövare. GAPF menar att myndigheter vid det här laget behöver ha en förståelse för att medföljande pojkar och män kan vara en del av kontrollen och förtrycket av kvinnan. 

Slutligen: barnen. Det görs skillnad på barn och barn i våra myndigheter. GAPF:s uppfattning är att barn utsatta för hedersvåld ofta får leva kvar i våldet längre än andra barn då våldet ursäktas med att ”föräldrarna behöver stöd” eller att det är ”på grund av kulturen”. Det ligger närmare till hands för svenska myndigheter att ge frivilliga insatser till föräldrar som utövar våld än att skydda barn från våld. Det finns inga ursäkter för detta. Det är också vanligt att när myndigheter agerar på oro för ett barn så ser de inte riskerna för syskon till barnet: 

De flyttade mig och jag fattar inte hur de trodde att min syrra skulle klara sig? Nu har hon rymt och vägrar gå hem, hon ringer till mig och vi pratar med soc och de säger bara att hon ska komma hem så att de kan reda ut det här tillsammans med våra föräldrar. Varför tror dom att hon ska kunna bo där när dom ju fattat att jag inte kan det?

Barn som utsätts för hedersvåld riskerar att föras utomlands om de inte lever upp till familjens krav och förväntningar. Syftet kan vara att gifta bort eller uppfostra barnen, det kan också vara att fly från myndigheter eller att barnen tas till radikaliserade miljöer för att giftas bort som barnbrudar eller för att nyttjas som barnsoldater.  Sedan 2020 har vi lagen om utreseförbud som är till för att skydda barn och unga från att föras bort. Fem år senare är det dock ingen självklarhet att myndigheter har kunskap om att denna lagstiftning även omfattar barn som saknar svenska medborgarskap. Sverige ska inte slå sig för bröstet och prata om att vi har Barnkonventionen som lag när hedersvåldsutsatta barn behandlas på det här sättet. 

Kvinnor och barn ska inte behöva leva sitt liv på flykt. I flykten från hedersvåldet ska de inte stå ensamma. De ska känna att det sociala skyddsnätet omfattar även dem. Vi på GAPF står vid deras sida varje dag och kämpar för deras frihet, vi hoppas att fler ska göra det tillsammans med oss!