Krisen i befolkningsfrågan har en enkel lösning

Barnafödandet minskar, vilket på sikt riskerar att påverka samhället stort. Men trots det blundar regeringen för lösningen på problemet.

Foto: CUF

Det är talande för hela Tidöprojektet att de blivit så nostalgiska för den gamla sortens socialdemokrati som sysslade med statligt sanktionerad ingenjörskonst. 

Ta den numera färdigställda kulturkanon exempelvis, som innehåller Alva och Gunnar Myrdals Kris i befolkningsfrågan från 1934 – en tid då respekten för individens rättigheter fick stå tillbaka för nationalsocialismens svärmerier. 

Allt var inte bättre förr, vissa saker har blivit bättre med tiden. Till och med Kristdemokrater kan ju förstå det ibland, eller? 

För visst hade socialminister Jakob Forssmed helt rätt när han nyligen, i samband med att en statlig utredning lämnade en första delredovisning om de sjunkande födelsetalens påverkan på Sveriges ekonomi och välfärd, konstaterade att ”Barnafödande är och ska vara en djupt personlig fråga.” 

Men när han väl börjat glänta på den sociala ingenjörskonstens dörr så gick det som det brukar gå med kristdemokratiska ministrar; inte heller Forssmed verkar ha problem med att ta politiken till andras sovrum. Tänker han låta sig inspireras av den amerikanska Trumphögern som vill ge barnbonus på 50 000 kronor till varje födande kvinna? Och dela ut en nationell mammamedalj till alla kvinnor som föder minst sex barn? 

För precis som Trumphögern tror att en ”baby boom” kan lösa krisen i befolkningsfrågan – och motiverar varför staten ska lägga sig i vad som händer i sovrummet – så är den lika oförmögen att förstå den enklaste av alla lösningar på att det finns för få människor i arbetsför ålder. 

Visst skapar den nuvarande demografiska prognosen utmaningar när allt färre ska försörja allt fler äldre. Men lösningen i ett liberalt samhälle kan inte vara att politiker ska säga åt kvinnor att de borde bli mödrar eller att svenska familjer måste bli större. Svaret finns utanför Sveriges gränser. 

Med tillräckligt stor invandring kan äldrevården och sjukvården bemannas, alldeles oavsett hur många barn som föds i Sverige. Så varför är KD lika blinda som Trump för denna enkla lösning? Jo, därför att de samarbetar med Sverigedemokraterna såklart – ett parti som knappast tror att människor från andra länder kan göra Sverige rikare. 

Detta var lika sant på makarna Myrdals tid som det är idag, men nu har Sverige inte längre råd att experimentera med statlig bäddkammare-politik. Landet behöver fler händer som bidrar i äldrevården lika mycket som till framtidens AI-utveckling och gröna omställning. 

Öppna gränserna så att fler kan jobba, studera, bilda familj och leva ett långt liv i Sverige. Med en rimlig migrationspolitik kan krisen i befolkningsfrågan återvända till sin plats i historieböckerna – där den hör hemma.

Föregående
Föregående

Är stängda gränser verkligen en svensk värdering?

Nästa
Nästa

Ska alla tvunget trampa på vaggan?