Frihet kan verka självklar, men ofta kommer den med osynliga villkor. Aida Karimli tar oss med på en resa genom Iran, Sovjetunionen och Sverige, där jämställdheten ser olika ut men alltid begränsas av normer och förväntningar. Hennes berättelse visar att kampen för att krossa glastaken aldrig är över – de förändras, flyttar sig, men försvinner aldrig helt.

Mohamed är gängkriminell, men Aisha är läkare. Båda har samma bakgrund men deras framtid skiljer sig dramatiskt. Kanske är det därför inte socioekonomisk bakgrund och segregation som skapar gängkriminalitet. Kanske är det patriarkatet.

Världen har blivit varse om valresultatet; USA får en nygammal president. Hur kommer det bli när Trump kliver in i Vita huset igen? Vad är det som gör att liberala värden inte når ända fram? Hur kommer det gå för Ukraina? - Det är något som Linus Wesslén funderar över.

I en tid av tydlig ökande polarisering och minskat förtroende för samhällets institutioner, hur ska liberalismen kunna skapa gemenskap och förtroende i samhället? Kan vi som liberaler, istället för att kapitulera för nationalismens världsbild, presentera en alternativ idé om samhällsgemenskap, en som sätter människans frihet och unika erfarenheter i centrum?

När jag engagerade mig politiskt präglades liberalismen i Sverige av en generation färgad av ungdomsminnen av Berlinmurens fall, resor i det befriade Östeuropa och ett uppfattat löfte om att friheten, demokratin och kapitalismen skulle segra. Det var fantastiskt att få den generationen som mentorer, men deras upplevelser är inte våra. Vår generation är präglad av klimatkris, erövringskrig, populism, självsäkra diktatorer och en värld som blir mindre fri. Vår kamp är inte för en plats i det liberala segertåget, vår kamp är för att ge friheten plats att växa i en värld som alltmer vill kväva den. 

Den fria individen är kärnan i ett fritt samhälle. I en tid där staten söker allt mer kontroll över människors privatliv är det viktigare än på länge att stå upp för den personliga integriteten - skriver Caroline von Seth, förbundsordförande för CUF.

Feminism, som en rörelse och ideologi, har i decennier kämpat för att bryta ner strukturer och ojämlikheter som håller kvinnor tillbaka, inte bara på arbetsmarknaden utan även i samhället i stort. Begreppet “gräsrotsfeminism” som Centerkvinnorna började använda för några år sedan, beskriver så väl denna kamp för just Centerkvinnorna. Det handlar om en feministisk rörelse som är djupt förankrad i lokal verksamhet och som verkar nära de människor och verkligheter den vill förändra. Men vad innebär egentligen “gräsrotsfeminism”, och hur kan denna särskilda form av feministiskt arbete förstås ur ett ideologiskt perspektiv som förenar feminism och Centerpartiets kärnvärden? - skriver Malin Bergman, förbundsordförande för Centerkvinnorna. 

Vilken roll har friheten i ett samhälle där den tas för givet? Är det så att vi har blivit för  bekväma och inte längre ser hot mot friheten även när de finns rakt under näsan på oss? Adam Furustam, ordförande för LUF Örebro, skriver om frihetsbegreppets egenvärde och vikten av att försvara det. 

Georgismen ifrågasätter den rådande synen på markägande genom att föreslå en skatt på markens oförbättrade värde. Genom att beskatta markägande snarare än arbete kan denna teori bidra till att minska klassklyftor, öka bostadsutbudet och främja en hållbar ekonomisk utveckling, skriver Edvard Ekhem.

Idag kännetecknas centerrörelsen av liberalismen. Men vägen dit var lång och genom Centerpartiets historia har flera ideologiska perspektiv kommit och gått. Finns det kanske fog för att se tillbaka och låta sig inspireras av de som gått före? Håkan Larsson ger en djupare inblick i Centerpartiets ideologiska historia och idégrund.

Efter ett samtal på Londons tunnelbana med en indisk kvinna som var tacksam över sitt arrangerade äktenskap börjar författaren reflektera över hur olika synen på frihet kan vara och hur frihet ibland snarare handlar om rätten att välja utan påverkan från samhällets förväntningar. Frihet är en komplex och mångfacetterad upplevelse som varierar beroende på kultur, bakgrund och individuella värderingar. - skriver Hans Fredrik Jacobsen (Unge Venstre). 

Landsbygden står inför en kris präglad av bristande samhällsservice och geografisk ojämlikhet, och lösningarna kräver kritiska och strukturella reformer. Genom att omdefiniera offentlig service och satsa på liberala strukturreformer kan vi förvandla landsbygden från ett bortglömt område till ett frihetligt paradis. Med fokus på kommunalt självstyre och kostnadseffektivitet kan vi skapa ett samhälle där landsbygdsbor får den service de förtjänar, utan att betala mer för mindre, skriver Ida Wallinder, vice förbundsordförande och landsbygdspolitisk talesperson för Centerstudenter.

I en tid där vi ofta talar om frihet och individens rätt att forma sitt eget liv, är det inte märkligt att en debatt om brudöverlämning väcker så starka känslor. Men roten till problemet sträcker sig mycket djupare än så. Det är dags att omvärdera äktenskapet, skriver Lina Jarl.

Biltrafiken i våra städer orsakar stora problem för framkomligheten, säkerheten och miljön. När bilen blir ett hinder ska politiker inte klamra sig fast vid en gammal bild, utan snarare blicka framåt och få bort de onödiga bilarna från våra gator.

Europas populationer av vilda gäss fortsätter att öka i stor omfattning, till stor del som en följd av EU:s jordbrukspolitik. I Sverige har bland annat grågäss och vitkindade gäss dragit nytta av det moderna jordbrukslandskapet och ökat markant – med en rad problem som följd.

2006 i Almedalen talade Maud Olofsson om att vi måste ta krafttag för att inte jorden skulle bli tre grader varmare på hundra år och om hur många arter som skulle kunna dö ut om detta skedde. Hennes lösning var alltid att företagen måste vara de som driver på förändringen, politiken kan sätta ramar och villkor men det är entreprenör och företag som har förmågan att förnya. 

Biobränsle påstås ofta vara lösningen på klimatkrisen. Men i dagsläget räknas inte alla utsläpp de genererar. Biogena utsläpp, som sker när biologiskt material eldas upp eller konsumeras av djur och växter, finns inte med i statistiken med argumentet att de är just naturliga. Detta är teoretiskt sant, men i praktiken finns ett antal problem. Dessa är många och komplexa men jag ska försöka att förklara dem så gott det går i en kortare text, skriver Fabian Lidbaum, klimatpolitisk talesperson för Grön Ungdom.

När jag var liten brukade jag ha 10, ibland 20 års planer för mitt liv. Målet med det hela var att både hinna med att bli fotbollsproffs, läkare och statsminister, något jag idag ser som helt galet men som då var ett reellt mål. Att vilja veta vad framtiden innehåller är trots allt det rimligaste man kan önska sig. I klimatpolitikens fall inte minst. Vad som är konstigt är att vi inte längre har en idé om hur framtidens fungerande värld ska se ut, bara otydliga fakta om hur en förstörd värld ser ut. Vi kämpar för klimatet, men vem och vad kämpar vi egentligen för? Och går det verkligen ihop?

Rymden precis ovanför vår atmosfär fylls snabbt med satelliter i omlopsbana. Men vad händer när sk rymdkskrot från dessa satelliter susar runt jorden i mängder? Muttrar och bultar mindre än en decimeter färdas i enorma hastigheter och är nästan omöjliga att hålla koll på. Vilken fara utgör de för en värld som blir mer beroende av fungerande satelliter för var dag som går? Vad innebär det för vår framtida möjlighet att utforska rymden. Det skriver Hillevi Bengtsson om i detta numret av Verto. 

Den globala uppvärmningen och klimatförändringarna är akuta utmaningar som behöver bemötas med ambitiösa investeringar och kraftfulla politiska aktioner. En kontroversiell fråga är om ekonomisk tillväxt kan vara en lösning på dessa problem. Tillväxt är en lösning, inte ett hot.