Företagen kan rädda klimatet – om politiken vågar ställa krav

2006 i Almedalen talade Maud Olofsson om att vi måste ta krafttag för att inte jorden skulle bli 3 grader varmare på hundra år och om hur många arter som skulle kunna dö ut om detta skedde. Hennes lösning var alltid att företagen måste vara de som driver på förändringen, politiken kan sätta ramar och villkor men det är entreprenör och företag som har förmågan att förnya. 

Foto: Centerpartiet

Samma år kom Al Gores film “an inconvenient truth” ut och jag trodde att saken då var klar. Alla måste ändå förstå att klimatförändringarna är på riktigt och att vi måste förändra vårt beteende.  Men så var det verkligen inte. Den riktiga effekten kom 2015 när Parisavtalet kom till och länderna var tvungna att konkret beskriva hur detta skulle uppnås. Företagen såg nu att det fanns ett ramverk att förhålla sig till och det var otroligt viktigt. Globala företag var också en aktiv del av framtagandet av olika frivilliga ramverk såsom, Principles for Responsible Investment, UN Global Compact, United Nations Environment Programme Finance Initiative. 

Ett företags roll är oftast att ge avkastning till sina aktieägare. Om man äger alla aktier själv då kan man ju göra lite som man själv finner bäst. Men så snart man driver ett företag som tar in andras pengar för att växa, ja då måste man som VD och styrelse göra det som ligger i alla aktieägares intresse och det är att se till att man får så bra avkastning på de pengar man har satt in. Oavsett om ett stort företag handlas på en börs eller är finansierad av riskkapital så är det pensionsfonder som investerar pensionsbesparingar. 2023 fanns det 612 000 miljarder pensionspengar att investera. Det är 460 gånger så mycket pengar som Sverige tar in i skatt varje år och det är därför vi måste förstå hur detta enorma kapital rör sig i världen. De flesta tror att det är konsumenternas krav på en produkt som förändrar företagens beteende. En köpbojkott vid en miljökatastrof, dåliga arbetsvillkor eller reklam som har unken människosyn. Konsumenterna spelar roll men det är investerarna som bestämmer och som kan flytta företagens förutsättningar med kraft. 

Parisavtalet gjorde att många analytiker fattade att vissa tillgångar kommer att vara värda noll kronor i framtiden. Produktion som släpper ut mycket koldioxid måste förändras eller dö ut. Larry Fink, grundare av Blackrock, världens största förvaltare av kapital skriver sedan många år tillbaka ett brev till de företag som Blackrock har investerat i. 2020 skrev han att bolagen måste bry sig om klimatet och att Blackrock skulle sluta investera i olja och kol. För detta blev han både hyllad och kritiserad. 2023 svarade en pensionsfond i Texas att de skulle dra sig ur förvaltare som Blackrock som inte investerar i kol och gas, eftersom dessa tillgångar är kärnan Texas ekonomi. Det pågår givetvis en maktkamp där företag som och länder vars affärsmodeller och ekonomier helt domineras med produktion av plast, betong, stål, bilar och båtar, baserat på kol och olja och de som skiftar eller startar nytt inom koldioxidfria affärsområden. Den maktkampen förs mellan företagsledare och företagsledare, mellan politiker och företagsledare och mellan politiker från demokratier, autokratier och diktaturer. 

En typ av företag på mycket snabb och stark frammarsch  är Mega- och Giga fabrikerna som byggs för att till exempel tillverka batterier, återvinna tyger, göra malm till stål i ett svep. I flertalet fall är det entreprenörer och investerare från helt andra branscher som ser det tydliga målen om ett nettonoll samhället inom 20 år samt att kapital nu vill investera i omställningen. Jag besökte Teslas första fabrik 2014 i Fremont, Kalifornien, då tillverkades inte många bilar om dagen i den enorma lokalen. Desto mer aktivitet var det i bland de hundratals programmerare som jobbade vägg i vägg med fabriken. Jag var mycket skeptisk till att det skulle kunna bli en bil för massmarknaden. På samma sätt är det många som misstror att batterier ska kunna ha någon som helst effekt för att stabilisera energisystem som har mycket förnyelsebar energi. Just nu bygger dock Tesla (igen) en fabrik som ska leverera 10 000 enheter om året av batterier som har kapacitet att leverera energi till 4000 hushåll per timme.

Det som är svårt för de allra flesta är att förstå skalan och hastigheten som de nya fabrikerna byggs med. Northvolt (batteritillverkare) och H2GS (ska producera grönt stål), ses nästan provocerande stora i Sverige. I ett globalt perspektiv är det medelmåttiga satsningar inom sin nischer. I USA så investeras just nu 5000 miljarder i grön omställning. Frankrike och Tyskland häller pengar på företag som vill investera i deras länder, inte bara för att det ger jobb just nu utan också för att man inser att det är smart att investera i kunskap i nya industrier för det bidrar att man även hänger med i nästa utvecklingsfas. När man väl har lämnat fossilbaserade tillverkningsmetoder så kommer de ju att vara borta för alltid. För Sveriges del så är det avgörande att den produktion vi har blir klimatneutral så snart som möjligt utan direkta subventioner.  Vi har råvarorna, det tekniskt kunnande, entreprenörerna och vi kan locka till oss investeringarna från pensionsfonder som letar avkastning. 

Politiken har sex viktiga roller för att företag, oavsett om det är enorma, stora eller små ska lyckas

1. Fortsätta sätta tydliga ramar med miljömål, följa upp dessa som klimatrådet gör och agera på de slutsatser som rådet kommer med.

2. Tillsätta team som hjälper stora klimatinvesteringar att komma igenom byråkrati på kort sikt

3. Säkerställa att energi och infrastruktur finns på plats för att investeringarna ska vara möjliga. 

4. Skriva om miljöbalken så att klimatförbättringar blir en bedömningsgrund 

5. Öka anslagen till forskningsområden som jobbar mot klimatneutralitet i alla faser från forskning, utveckling, pilot och uppskalning. 

6. Förbättra företagens generella villkor 

Just nu är det bara Centerpartiet som driver dessa sex högst rimliga punkter. Det gör vi för att vi tycker att klimatet är en ödesfråga, vi vet att företagen är motorn i den omställningen och vi tror på en liberal marknadsekonomi.