Biobränslen – en falsk lösning

Biobränsle påstås ofta vara lösningen på klimatkrisen. Men i dagsläget räknas inte alla utsläpp de genererar. Biogena utsläpp, som sker när biologiskt material eldas upp eller konsumeras av djur och växter, finns inte med i statistiken med argumentet att de är just naturliga. Detta är teoretiskt sant, men i praktiken finns ett antal problem. Dessa är många och komplexa men jag ska försöka att förklara dem så gott det går i en kortare text, skriver Fabian Lidbaum, klimatpolitisk talesperson för Grön Ungdom.

Bild: Thure Essén

För det första är klimatkrisen akut. Det kommer ta tid för de utsläpp vi producerar idag att tas upp. Den korta kolcykeln, som de biogena bränslena del av, kan sträcka sig från något år till tusentals men den del som kommer från skogen tar cirka 70 år. För att Sverige ska nå Parisavtalet behöver vi ha nollutsläpp inom 7 år. Samtidigt har vi flertalet "snöbollseffekter", likt albedoeffekten, som gör att klimatkrisen eskalerar. Vi har endast några få år på oss att få ner och stabilisera koldioxidhalten i atmosfären och då är det ingen skillnad på om utsläppen är fossila eller biogena. Sammanfattningsvis kan man säga att koldioxidhalten i atmosfären är för hög och kolcykeln för lång. 

Biobränslen har till och med oftast större utsläpp än de fossila. Enligt en rapport från EU-kommissionen släpper biomassa från skogsbruk ofta ut mer växthusgaser än förbränning av kol, olja och gas. Mellan 2009 och 2015 ökade skogsavverkningen med 75-85 procent inom EU. En ökning som i stor grad går till kortlivade produkter likt biobränslen. 

En ökad intensiv skogsavverkning som går till kortlivade produkter är inte endast något som ökar utsläppen, utan den påverkar även biologiska mångfalden negativt vilket redan idag leder till sämre resilience mot klimatförändringar. Ett exempel på det är hur det intensiva skogsbruket med monokulturer tillsammans klimatkrisen gjort svenskt skogsbruk extremt sårbart för granbarkborrar vilket kostar skogsägare enorma summor varje år. 

Att hugga ner skogen för att elda upp den skapar dessutom problem för klimatpolitiken långsiktigt. Europeisk klimatpolitiken bygger på att vi släpper ut för mycket koldioxid för att sedan kompensera det med negativa utsläpp genom kolsänkor. Den mest effektiva kolsänkan är skogen. Om vi då redan eldat upp den men inte räknat med den i statistiken för att den ska växa tillbaka går det ju inte att använda den som kolsänka en gång till.   

Att inte göra något och fortsätta med fossila bränslen är självklart inte svaret på att biobränslen inte är lösningen. Istället måste vi hitta andra vägar. Vi måste minska konsumtionen, åka mindre bil, sluta flyga, införa bilfria innerstäder med mera. Där det fortfarande krävs bilåkande ska det fossila främst ersättas med elektrifiering eller vätgas, även om det också har sina problem 

Det ska sägas att vissa biodrivmedel, likt biogas från vissa restprodukter, inom vissa sektorer kan behövas i omställningen. Dessa är dock få och det finns för lite av den bränsletypen för att det ska räcka till hela omställningen. Redan idag används exempelvis palmolja till stor del i biobränslet och om man ska ersätta allt fossilt med biodrivmedel skulle man i princip behöva hugga ner all skog. 

I nuläget påstår Sveriges officiella statistik att vi minskat de territoriella utsläppen med 38 procent sedan 1990. Men om vi räknar med de biogena utsläppen har Sverige ökat sina utsläpp.

Biobränslen används som ett kryphål av politiker och företag för att slippa genomföra den nödvändiga samhällsförändring som krävs för att hindra de värsta konsekvenserna av klimatkrisen. Därför är biobränslen inte lösningen på den samhällsomställning vi står inför.