Jag vill ha råd att köpa dyrare kläder

Jag vill kunna köpa snygga, hållbara kläder utan att ha dåligt samvete — och det kräver en växande plånbok, inte stoppad tillväxt. När politiker och debattörer drömmer om att bromsa konsumtionen glömmer de en enkel sanning: välstånd och miljö går hand i hand. Utan tillväxt blir både garderoben och framtiden fattigare.

Foto: Timbro

Av Johanna trapp, projektledare på Timbro miljöinstitut

Jag har ett jobb för att ha råd att köpa dyrare kläder och skor. I stället för att handla på H&M eller Nakd vill jag ha råd att köpa alla mina kläder på märken som & Other Stories, Ganni och Djerf Avenue (även om det märket är en debatt för sig själv). Kanske kommer jag en dag till och med ha råd att handla från Prada och Dior.

Ska jag ha råd att köpa dyrare, mer väldesignade och välsydda plagg behöver min plånbok växa. Det vore bra för min garderob – den skulle få ett snyggare innehåll – men det vore också bra för klädernas livslängd och klimatavtryck.

Jag köper nämligen väldigt mycket kläder, någonting jag inte är ensam om. Även om all klädproduktion stoppades från och med i dag skulle det finnas nog med plagg på jorden för att hela sex generationer människor skulle kunna hålla sig hela, rena och snygga, utan att ett enda nytt plagg syddes upp.

Den genomsnittliga svensken konsumerar mellan 13 och 14 kilo textil per person och år. Mycket av det slängs sedan, cirka 8 kilo per person och år. Av det slängs dubbelt så mycket i soppåsen jämfört med återanvändning.

Allt fler verkar vilja ha ännu fler kläder, precis som jag. Över tid köper svenskar nämligen allt mer kläder. En studie från forskningsinstitutet RISE visade att studiens deltagare använde fler plagg under en 100-dagarsperiod än de initialt trodde att de ägde totalt. Naturskyddsföreningen menar att genomsnittssvensken köper ungefär 25 nyproducerade plagg per år, exklusive underkläder och strumpor. För att nå klimatmålen rekommenderar föreningen att varje person köper högst fem nyproducerade plagg per år. Minskad konsumtion av kläder behöver inte vara en dålig sak. Att laga sina grejer och köpa saker man verkligen vill ha är bra. Minskad konsumtion för sakens skull har dock inget egenvärde. Istället är det bättre att de kläder som produceras är snyggare, tillverkade av bättre material,med lägre vattenåtgång och mer välbetalda anställda. Då behövs tillväxt, i min plånbok precis som i andras.

Redan i dag börjar kläder av trä och andra återvunna material komma ut på marknaden. Det är resultatet av efterfrågan från konsumenter med betalningsvilja för bättre grejer, och företags vilja att tjäna pengar. Konsekvensen blir en bättre miljö.

Det här är ett konkret exempel på hur tillväxt leder till högre välstånd och till lägre miljö- och klimatpåverkan – men faktum är att det nästan alltid ser ut såhär, inte bara för kläder, utan för allt. Mellan 1990 och 2019 fördubblades nästan den svenska ekonomin medan koldioxidutsläppen minskade med 29 procent och befolkningen växte med 1,6 miljoner. För de 27 EU-länderna har koldioxidutsläppen sammanlagt minskat med 25 procent mellan 1990 och 2019, samtidigt som ekonomin växt med 63 procent. I nästan hälften av de europeiska länderna har koldioxidutsläppen minskat med åtminstone en tredjedel mellan 1990 och 2019, samtidigt som BNP ökat kraftigt. Mängden koldioxid som används per BNP-enhet i Sverige har gått ner med närmare 60 procent sedan 1990.

Samma sak gäller för miljön. Av de 26 svenska luftföroreningar som Naturvårdsverket kartlagt har 24 minskat i absoluta tal under perioden 1990–2018. I genomsnitt har minskningen varit 52 procent. I miljöindexet Environmental Performance Index (EPI) har 124 av 180 länder fått en förbättrad miljö de senaste tio åren. Mellan 1990 och 2020 har utsläppen från personbilar minskat med 27 procent. Den totala svenska energianvändningen har legat stilla i 50 år. Globalt har energiefterfrågan legat stilla i OECD och EU, men stigit kraftigt i resten av världen.

Även i fall där ren miljö och klimat inte är ett överordnat mål för länder är varje ny sprayflaska och bil som tillverkas ofta någon procent bättre än den förra, vilket över tid spelar stor roll.

Om politiken stoppar tillväxt stoppar man också uppfinningsrikedom och framtiden. De vänsterröster och så kallade miljövänner som hävdar att det enda som kan lösa klimatproblemen är minskad handel och stoppad tillväxt, förstår inte vad tillväxt är. Ekonomisk tillväxt är förutsättningen för nästan allt vi värdesätter: fattigdomsminskning,livräddande mediciner, tillgång till utbildning, ökad livslängd, renare luft och vatten, ja till och med glädje (det finns en bra Timbrorapport om det här i fall du inte tror mig).

När man inte får innovera eller tjäna pengar, det är då man börjar fuska och ljuga. Människor vill ha billigare och lättare, det är en del av den mänskliga naturen. Om vi slutat utvecklas för hundra år sedan hade kylskåpet aldrig uppfunnits, och människor hade fortfarande jobbat med att bära iskuber hem till folks isskåp och all vår mat hade ruttnat snabbre, och samhället hade varit värre på grund av det. Vi kan aldrig veta vad som kommer att vara nästa antibiotika, pacemaker eller kärnkraft, därför måste vi fortsätta ha tillväxt, för att ta reda på det.

Kläder är kanske ett tydligt men ändå bra exempel på tillväxt i vardagen. När högermän i vita skjortor och illasittande byxor skrålar om tillväxt blir man sällan berörd av fenomenets vikt, hur många grafer och tabeller man än får se. Den sura vänstertjejen på Tiktok som pratar om vikten av att sluta konsumera känner mer, men det gör det inte mer rätt.

Tillväxt är kort och gott garanten för att vi ska kunna fortsätta leva bra liv. Det är tillväxt som kommer att göra att färre dör av cancer om tio år jämfört med i dag. Den gör att människor har råd att inte bry sig om det kommer striktare miljöregler, den gör att barn får fler chanser än vad deras föräldrar hade. Den gör att kläder kan göras av träfibrer istället för bomull, och att utsläppen per BNP-enhet minskar. Tillväxt är nyckeln till allting. Utan fortsatt och ökad tillväxt kan vi inte nå våra klimat- och miljömål. Utan tillväxt, ingen framtid.