Stå upp för klimatsäkerhet och ungas rättigheter även som Natomedlem
Det svenska Natomedlemskapet har bidragit till flera risker som äventyrar vår säkerhet snarare än att stärka den. Några av de viktigaste frågorna som Svenska Freds driver idag är att Sverige inte ska låta upprustningen och Natomedlemskapet underminera vår klimatsäkerhet och att värnpliktiga inte ska användas i Natouppdrag.
Foto: Felicia Margineanu
Säkerhet står högt på den svenska politiska agendan. I Anna-Karin Hatts Almedalstal fanns två tydliga huvudspår, båda handlade om säkerhet: den nationella säkerheten och miljö- och klimatpolitiken. Hatt avfärdade tydligt den nuvarande regeringens klimatpolitik och menade att Sverige återigen måste bli ett klimatföredöme. Vi instämmer! Vi ser idag flera parallella säkerhetshot och många av dem är starkt sammanlänkade. Klimatförändringar driver till exempel konflikter, och krig skadar klimatet. Men de behandlas ofta var för sig, trots att det många gånger uppstår målkonflikter dem emellan.
I Sverige pågår nu en massiv upprustning där Försvarsmakten undantas alltmer från både delar av miljöbalken och internationella avtal som Parisavtalet. Samtidigt är militära verksamheter extremt utsläppstunga. Vi måste börja erkänna sambandet mellan militarisering och klimatförändringar och på allvar ta tag i målkonflikterna.
Efter sommarens Natobeslut om att alla medlemsländer ska lägga minst fem procent av BNP på sitt försvar har flera klimatorganisationer påpekat att detta kommer att få stor påverkan på klimatet och att beslutet helt förbiser de säkerhetsrisker som förknippas med klimatförändringarna. Forskare på brittiska Conflict and Environment Observatory varnar för att Natoländernas upprustning ensamt kan öka de globala utsläppen med 200 miljoner ton årligen. I vårt remissvar till regeringens Natopromemoria hösten 2022 ifrågasatte vi att ingen djupare riskanalys gjorts av hur ett Natomedlemskap kan komma att påverka svensk miljö- och klimatpolitik. Två år senare beviljades Försvarsmakten nya undantag från miljölagstiftningen, med hänvisning till Natomedlemskapet.
Att förhindra klimatförändringar är en del av att värna vår säkerhet, frihet och självständighet. Om vi på allvar vill driva på för att Sverige åter ska bli ett klimatföredöme måste dessa målkonflikter hanteras. Det är oacceptabelt att Försvarsmakten, den myndighet som har i uppgift att upprätthålla säkerhet, istället bidrar till att förvärra den. Även Nato har beslutat att man ska bli den ledande internationella organisationen när det gäller att förstå och anpassa sig till klimatförändringarnas inverkan på säkerheten. För att göra det till verklighet måste Nato konkretisera detta till ett åtagande för medlemsländerna att skära ned sina militära utsläpp och rapportera detta på ett transparent sätt.
Ytterligare en viktig fråga som Svenska Freds har drivit sedan våren 2022 är att värnpliktiga inte ska kunna skickas utomlands på Natouppdrag inom ramen för pliktlagstiftningen. Vad som ska gälla för värnpliktiga är en fråga som borde ha diskuterats och fått ett tydligt svar redan innan medlemsansökan lämnades in, men som det fortfarande råder oklarhet kring. Det är ett stort demokratiskt problem att de som idag fyller i mönstringsunderlaget inte fullt ut vet vad de tar ställning till och vad en militär grundutbildning med efterföljande krigsplacering i det militära försvaret skulle betyda.
Värnplikten är inte heller vilken utbildning som helst, utan handlar om att träna unga i att utöva dödligt våld och förberedas för krig. Svenska Freds arbete utgår från att ingen ska behöva tvingas bära vapen mot sin vilja, vilket också är en mänsklig rättighet. Men när det gäller Nato tillkommer ytterligare dimensioner. Det är stor skillnad på att ställa upp på att försvara Sverige och att försvara andra Natoländer, som exempelvis Turkiet. Det handlar om grundläggande frågor som internationell rätt och mänskliga rättigheter. Turkiet är en stat som agerat i strid med den internationella rätten vid upprepade tillfällen. Ytterligare ett stort demokratiskt problem i detta sammanhang handlar om att de som berörs knappt har hunnit fylla 18 år och har haft begränsade möjligheter till inflytande i frågan. Att använda värnpliktiga i Natouppdrag utanför Sverige är en stor fråga som unga borde ges betydligt större utrymme att påverka.
Svenska Freds fortsätter att vara emot ett svenskt Natomedlemskap. Vi anser inte att medlemskap i en militärallians med odemokratiska stater och som vilar på kärnvapen bidrar till säkerhet, och vi noterar med stor oro hur många av de risker som vi varnat för realiseras. I processen kring själva Natointrädet fick till exempel Ungerns och Turkiets påtryckningar stora konsekvenser för vår säkerhet när Sverige utpressades till att exportera mer vapen till dessa två odemokratiska länder. Inte heller gjordes någon fördjupad riskanalys om vilka konsekvenser en andra mandatperiod för Donald Trump skulle få för Sverige om vi genom ett Natomedlemskap knöt vår försvarspolitik ännu närmare USA. Natos artikel fem beskrivs felaktigt som en orubblig säkerhetsgaranti trots att den faktiskt inte utlovar militär hjälp och i värsta fall ingen hjälp alls eftersom den kräver konsensus för att aktiveras. Vilket än en gång sätter oss i beroendeställning till andra medlemmar i likhet med när medlemskapet skulle godkännas.
Om vi vill ha fred och säkerhet måste vi våga se bortom militär upprustning. Att värna om demokratin, folkrätten, mänskliga rättigheter och klimatsäkerhet är grundbultar i att bygga hållbar fred och säkerhet. Ett Natomedlemskap får inte innebära att dessa värden undermineras. Svenska Freds kommer därför fortsätta att granska och ifrågasätta. För oss är det tydligt att vi behöver prata betydligt mer om vad Natomedlemskapet innebär.